MAJSAN

Det händer att mina tankar går tillbaka i tiden när jag ser något som påminner mig om min barndom, det kan vara något jag ser på tv eller ser när man är ute och bilar. Ofta åker vi förbi en mjölkpall när vi har åkt till landet och då kommer minnena fram och jag vandrar  bakåt i tiden, för mig har de åren mellan 5-10 år präglat mig mest .

Min bästa lekkamrat Ingegärd som bodde några gårdar bort lekte jag mycket med, hon kunde hitta på så roliga lekar och den familjen var så snälla jag tyckte mycket om dem. Hennes mamma hette Karin och för mig var hon den finaste snällaste mamma jag visste jag önskade många gånger att jag skulle få ha en lika fin mamma som Tant Karin.  Ofta så lekte vi vid mjölkpallen vi hade den som vårt hus Ingegerd älskade dockor precis som jag, vi bodde där under mjölkpallen och lagade mat till våra dockor. Vi klädde ut oss med mössor och sjalar och var fina damer och då måste vi röka för det gjorde riktigt fina damer på den tiden. Filmstjärnor rökte så vi letade något som kunde vara cigarett vi rullade en bit papper men bäst var träpinnen efter klubban den var man rädd om.

Mammor som var fina brukade gå till fågeldammen i staden och mata änderna med brödbitar och sola sig, min kompis moster var en fin dam och hon gjorde så.  Så där satt vi framför hönsgården med våra dockor och rökte på våra pinnar och kastade bröd till hönsen. Så mycket minnen som dyker upp när man ser en mjölkpall vi en byväg. Som bilden visar så satt även postlådan ofta på mjölkpallen.

 Tänk så tunga mjölkkrukor de hanterade både bönder och kararna som jobbade på mjölkbilen då var det ingen som fick tänka på ryggarna. Skönt att tiderna har förändrats, nu behöver inga grabbar på 15-16 år hantera så tunga lyft nu finns det andra hjälpmedel till det.




                                                                     //Majsan